Bastardo

Älskar Bleckans konst och hans alternativa tankar. Av någon anledning känns det som att jag vet mer om dessa två killar än jag borde. ;) 

Se: "Danne & Bleckan - från ingenting till någonting" på Svt play. Sagan om alla sköna lirare i och runt fenomenet Salong Betong: Danne, Bleckan, Näääken, Hoffmaestro, Kartellen-Sebbe, Diamantrar, Den lycklige.  m.m.  Förövrigt har serien det snyggaste introt i svensk TVs historia.


.

Nu kurar vi ihop oss bland soffkuddarna, tänder massor med ljus, dricker te, kanske skalar en apelsin, och njuter av de smaskiga fortsättningarna: Sons of anarchy S04 och Boardwalk Empire S02. Sen ger vi Terra Nova en chans till, trots de risiga skådespelarinsatserna och den krystade handlingen i de två första avsnitten. Hey, tidsresor till Jura eller Krita, vad kan jag säga? Jag bara SKA se skiten!

Nej men vad skådar mitt norra? Blogg.se har äntligen släppt en app! Så nu kan jag satsa på kvantitet istället för kvalitet! Tjohoo. Lucky you! Håller på att testa den lite. Den verkar vara fylld med barnsjukdomar än, men hey, det är ett steg i rätt riktning :)

Dagens relationsreflektion: En man måste upplysa om sina planer långt i förväg, (exempelvis en årlig tradition som en fotbollscup med vänner man bara träffar en gång om året) för annars kanske de krockar med kvinnans planer som hon däremot inte alls behöver upplysa om i förväg (exempelvis fixa naglarna). Och då får mannen helt enkelt slopa sina planer. Handboken för kvinnlig logik, paragraf 46.






(Puff & Puff)

Ta till vara på de små lyckliga tillfällena i livet. Lev i stunden, i nuet. Var dig själv. Det finns de som har det värre. Fånga dagen. Det är insidan som räknas. Alla är lika mycket värda. o.s.v.  Now, fuck off!

Jag hade en intressant dröm i natt... Men nu ska jag inte tråka ut er med den. Däremot mynnade den ut i ett tips som jag tänkte förmedla vidare till er damer där ute i stugorna:

Ställ er framför köksbänken vänd in mot köket. Klädsel är valfritt, men jag rekommenderar något som inte döljer benen. Bara underkläder är optimalt, men absolut inte stringtrosor! Stringtrosor är tvärtemot sitt rykte, fruktansvärt ofräscht och avtändande. Det har aldrig varit snyggt! Ta på er ett par skor med minst 7 cm höga klackar, alternativt kan ni stå på tå. Vrid in fötterna mot mitten. Inte för långt, bara så att de pekar rakt fram eller svagt inåt. Detta spänner och framhäver de vackra Gastrocnemius och baksidan av låren. Varje muskel du spänner gör att du blir fastare. Luta er framåt så att överkroppen hamnar lägre än stjärten. Svanka med ryggen så långt det är möjligt utan att du går av. Och puta, glöm inte att puta!. Detta får stjärten att stråla och väcka ett djuriskt begär hos er kille, er man, eller vilka hanar som helst som råkar befinna sig i skottlinjen. Typ hantverkare eller arbetskamrater. Skulle ni inte inom tio minuter fått uppmärksamhet eller önskade resultat så kan ni börja gny lite lätt, likt en hundvalp, och vagga hypnotiskt med Gluteus maximus. Det kommer att sätta fart på svällkropparna!

Lycka till!

Jag har inte sett den än, men jag ska. Och tror jag vet en Basse som kommer att sova med lyset tänt i natt.

Vansinnigt tänt!

The skinhead barbiedoll har ömsat skinn och är tillbaka i ny skepnad.

http://jungeljerta.blogspot.com/

John Ajvide Lindqvist - Lilla Stjärna.

Jag har inte läst en bok på säkert ett halvår. Inget som lockar mig längre. Men plötsligt händer det! Hittade den på Ica i förrgår när jag skulle köpa mjölk, och nu är den utläst och arkiverad i Bastardominnet för evigt. Jag hade inte en aning om att han släppt nya böcker, och glädjen var total. Lika total som tomheten är nu efter att jag vänt sista bladet.

Min favorit är fortfarande Människohamn, sen den här nya: Lilla stjärna, och därefter Låt den rätte komma in och Hanteringen av odöda på delad tredje.

Vad är mina tankar om den då? Jo, Snubben är ett geni. Jag älskade med boken. Läste ut första halvan utan att lägga ifrån mig den en sekund. Hans innovativa ideér fängslar mig. Och stämningen. Förmågan att skriva i gråskalor. Den började helt fantastiskt, men efter ca halva segnade den till rejält, höll fortfarande hög intresseklass dock, och slutade underbart tillfredställande. Ja, som vilket samlag som helst.

Det otäcka med den här boken, (som jag inte känt med någon av de andra pga det lite för tydliga onaturliga), var att om jag någonsin ska försöka att skriva en bok så är det fan dags nu, pronto, innan Ajvide tunnar ut och stjäl alla mina tankar, känslor och idéer. Ni som följt min blogg länge kommer säkert känna igen både en och två händelser som jag snuddat vid när jag själv skrivit. Bara det att han gör det förton gånger snyggare och föttifem gånger bättre såklart.

Men mitt i den tomhet jag upplever nu när den är slut, lyser ett litet ljus. Han har tydligen släppt en bok till. En samling av äldre texter, noveller, sketcher och kåserier. Låt de gamla drömmarna dö. Där även fortsättningen till Låt den rätte komma in ska finnas med. Jag antar att det är något liknande den första jag kontakten jag någonsin fick med Ajvide: Novellsamlingen Pappersväggar.

Basses tips till alla gamla troll där ute: Läs! (om ni inte redan gjort det)

Nu är det väl inget snack längre, va?

Christian Bale ÄR världens bästa skådespelare!

Har precis sträcksett Sons of Anarchy säsong 3. Den startade upp som den absolut sämsta av de tre, men i slutet ordnade den till sig lite. Hur som helst så är den alltid tillräckligt bra för att bräda 95% av alla andra serier. Det finns så mycket jag älskar, men även ett par saker jag ogillar.

Ungtuppen Jackson 'Jax' Teller, spelad av britten Charlie Hunnam - Vacker pöjkvasker. Riktigt bra när han är våldsam och arg, men i övrigt en så förbannat mesig karraktär. Om man nu kan kalla någon som spöar och skjuter elakingar på löpande band för mesig. Men han ska alltid spela nåt ynkligt dubbelspel, föreslå diplomatiska humana lösningar när man sitter och hoppas på fingerkapningar och monsturösa avrättningar.

En som är helt åt helvete fel i sin roll är Clay, apansiktet Ron Pearlman från Hellboy, som spelar klubbens president. Trots sitt deformerade groteska anlete är han den minst respektingivande medlemmen i SoA. En tråkig fjant. Däremot är Irländaren Jimmy, spelad av Titus Welliver fantastiskt bra.

Men den skönaste av dem alla är Opie. (Ryan Hurst) Hans rollfigur är underbart soft och laid back, men ändå vaksam med allt under kontroll. Han lallar oftast omkring ljudlöst och lugnt i skuggorna, men när han väl kommer fram i ljuset är han proffisionellt känslokall, brutal och hänsynslös.  

Skaparen Kurt Sutter spelar även en liten roll. Big Otto. Jag tror att han irl är tillsammans med Katey Sagal som spelar Gemma Teller i serien. Ni vet Al Bundys fru, Peggy Bundy i Våra värsta år.

Sutter är också mannen bakom en annan underbar serie, The Shield, som jag nu tankat hem hela sju gottiga säsonger av. Ögonmumma i vintermörkret. The Shield och SoA har ganska mycket gemensamt. Förutom att ett par av skådisarna finns att skåda i bägge, så bygger de två serierna mycket på intriger inom tighta grupperingar av antihjältar. Bra skit helt enkelt.


Seriens trosfuktare, Jackson "Jax" Teller





Opie. Anledningen till varför er kära babyface Basselito vill odla ett magnefikt buskskägg, riva klippkortet hos klippoteket, åka till skinnvästaffären och bära svart smurfmössa. Han är softast i SoA, med råge och i stort sett den enda anledningen till att se sista säsongen över huvudtaget.





Vi tar en Opie till för att han är så frääään. Hehe




Juice





Chibs





Gemma





Opie & Tig




Dito





Clay





Rob





Tara





Jax & Tara




Tig





Cheif Wayne





Piney

Bloggvärlden verkar vara en jävligt elak cancersvult i huvudet på sveriges ungdom. Det kommer att gå åt helvete. Den växer sig fet och tränger undan moral, etik, och sunda värderingar. Hårdaste plasttuttarna, största anknäbbarna, vitaste näsorna, trendigaste haken, och dyraste kläderna vinner. Men det finns undantag, bra inlägg, skrivna av helt vanliga människor med fötterna djupt nerborrade i den gyttjiga verkligheten. Inlägg som berör på ett äkta sätt. De är inte många, men de finns.

Idag hittade jag ett. Det heter 9 år och är skrivet av hardrock daddy Micke W. Lite melankoliskt på något sätt. Det berörde mig eftersom det inte verkade vara skrivet för någon annan än honom själv. Som att smygtitta genom nyckelhålet och se hans inre känslor och personliga tankar.

Läs: http://michalw.blogg.se/2011/january/9-ar.html



(Här får du en liten nallebjörn att hålla om i vintermörkret, Micke. Tack för ett bra inlägg!)

Om ni gillar riktiga psykopater, alltså inte psykiskt sjuka missbildade hjärndöda filmmonster, utan psykopat i ordets riktiga bemärkelse, vältalig, trevlig, charmig, egocentrisk, manipulativ och... ond, då kan jag rekomendera "En nästan vanlig man" av Buthler & Öhrlund. Sträckläste 5-6-hundra sidor i söndags. Tyvärr slutade den med ett litet fjuttigt antiklimax, i allafall i min skalle. Ett litet "Jaha..." Men det gör de flesta böcker jag gillar. Tänkte dra lite citat ur boken men jag glömde den hemma. Ska fixa det senare. Hur som helst: LÄS!






Rekomenderar även "Jag är wanted-alias David Larsson" En biografi från en kille som pysslat stora delar av sitt liv med rån och indrivningar, men som åkte på en tuff smäll och var tvungen att fly från både rättvisan och tungt kriminella. Frågan är vilket som är värst? När han skrev boken levde han i total fattigdom i ett rum i thailand och visste inte om han någonsin skulle kunna ta sig hem. Med hjälp av en dator hade han kontakt med sin son som föreslog att han borde börja blogga. Bloggen blev snabbt välbesökt och ligger som underlag för boken. Jag rekomenderar er att inte forska på nätet innan ni läser boken, jag gjorde det efteråt. Han är nu offentlig med både namn och utseende, och det förstörde hela min bild av honom.

Den tredje då, No Angel, eller som den fyndiga svenska översättaren döpt boken till "En mot hundra" handlar om Jay Dobyns, en polis som infiltrerade kärnan i Hells Angels. Den var intressant ur många aspekter, men som ofta i amerikanska machobiografier blir huvudpersonen lite tuffare och ballare än vad som rimligtvis är möjligt. Sen har jag svårt att sympatisera med tjallare, oavsett om de är deras jobb eller inte.

Och innan ni börjar slåss och tränga er i kön för att få visa er duktiga så: Ja, jag vet att man stavar rekomendera med två M, men jag gillar det inte, tycker att det ser illa ut, och vägrar att ändra mig för er skull. So, bugger off, jag skriver som jag vill.

Yeah, cause he's back
He's the man behind the bläck
And he's out of control
He's back!
The man behind the bläck
And he crawled out of his hole


http://bakomblacket.blogg.se/2010/july/bastardos-tatueringar.html

(repris från aug-09)

Har ni sovit alldeles FÖR bra på sista tiden, inga mardrömmar alls? Har ni en abnorm sexdrift som ni inte kan tygla? Då har jag bloggen för er! Som jag har väntat på en ny bra blogg. Jag har streckläst den. Här har ni ett litet utdrag:

"Menskorvsflickan här issa med andra ord ;) jag har ett förslag för alla sönderrinnande brudar där ute.. vi uppfinner ett piller man stoppar upp i sin lille vagina som gör så att blodet bilr en tjock korv som man krystar ut i slutet av veckan. jag menar hur praktiskt är inte det? ingen rinnande och man slipper pinsamma och stressade situationer! puss hajjjj<3"

Besök: Mensflickorna.blogg.se

Nu ska jag bara läsa igenom http://senap.blogg.se/, också, sen har jag aldrig något behov av varken mat eller sex mer i hela mitt liv. Klockers!! Kan ingen starta Senapsmens.blodspott.cum när de ändå håller på?

http://www.magnusbetner.com/dagboken/

Sitter ni inne på världens idéer eller grymma bilder, please hjälp mig. Vill helst ha religiösa motiv, men gärna med udda kontraster. Tänk Boondock saints. När jag sa så till Empan skickade hon en bild på ett kukhuvud som stack upp ur byxlinningen, så det ska bli intressant hur ni tolkar det. Haha.



Virgin mary, desert eagle, änglar, radband med döskallar, keruber, statyer, vad fan som helst med religiöst tema. Har två gigantiska (I wish) armar att fylla upp. Om en månad måste jag ha något klart. Så pretty please, with sugar on top, länka här eller maila mig förslag tack. Inga ideér är för dumma. My future appearance depends on YOU!

Mail: Bastardo1@live.se

..slog jag ihop boken Infiltratören av Lars Wierup, en dokumentation om infiltratörerna Max Åström och Peter Rätz och hanteraren Olle Liljegrens åtskilliga fall av regelvidriga brottsprovokationer . Aldrig i mitt liv har det tagit mig så lång tid att arbeta mig genom en bok. Fy fan vad tråkig den var. Tyvärr så var det alldeles för intressant för att jag skulle skita i att läsa klart den.

En väldigt udda bok med tanke på att alla aktörer på båda sidor var onda och dumma i huvudet. Man hade ingen att hålla på. Tjallarna, den korrupta poliskåren eller den idiotiska hjärntrötta åklagarmyndigheten.  Alla delade de det nitiska  brinnande begäret att spärra in brottslingar till vilket pris som helst, medan de gjorde allt för att sko sig själva på skattebetalarnas bekostnad. Nej fy fan, ett stort svart moln av hat hängde över mig och fick mig att fortsätta läsa.