Bastardo

Hon har börjat proffsblogga, och det vet ni vad det betyder va? Jo, hon får sjuuukt mycket pröjs för att skriva main stream, och det vet ni vad det betyder va? Jo, att hon snart glömmer bort oss alternativa stackare längst nere i bloggpyramiden. Hon är för bra för oss nu, men vet ni en grej till? Det är hon värd! Lycka till med nya bloggen Bam-Bam! Kul som fan!

Den är inget för oss vanligt folk, bara de som glittrar, men sprid den:

http://www.nattstad.se/intresseklubben

För er tatueringssugna kan jag rekomendera  http://www.gaddad.se. Man blir ju inte mindre sugen direkt. Har spenderat hela morgonen på denna sida.

Lite tips tack. Har ni där ute i den riktiga världen namnet på sveriges bästa tatuerare eller tips om snygga motiv? Jag tänkte fylla hela armarna. Är ute efter lite mer halvrealistiska black'n gray motiv utan övertydliga tecknade konturer, gärna religiösa, katolska. Typ bilderna här. Im a sucker för Madonnor, änglar (inte pinupänglar), gärna med en sjuk tvist som realistiska dödskallar, vapen el dyl. Men jag är öppen för förslag. Jag skiter egentligen i vad det är bara det fyller ut snyggt. Hjälp!


Carolus: House Of Pain Södertälje





Den här snubben nedan gillar jag. Gallon, Art of Fair. Illustratör och scenograf i grunden. Väldigt annorlunda och grymt snyggt. Kolla in hans galleri så fattar ni vad jag menar.





Mikael: Studio: House Of Pain Sthlm

Studio: Magic Man tattoo, Göteborg Artist: Micke
Lite för fantasytuttigull för min smak, men fantastiskt skickligt utförd!





Eller så kanske man ska skita i att tatuera sig och helt enkelt skaffa lite coola ärr i fejjan
Calm Bodymodification

Daniel Day-Lewis as Bill “The Butcher”
Gangs of New York
Director: Martin Scorsese

I kväll blir det skaldjursbuffé på Fiskmagasinet, sen lite vin och ett par öl på det. Bastardo och She, Greken med tik. Bättre blir det inte! Oj, insåg precis att jag sitter helt rakt, för det rinner lika mycket ur båda mungiporna. Slurp.

Okej, nu har jag sett den. Ett mästerverk som fullkomligt slog mig av stolen! Den bästa filmen som någonsin producerats. En enda stor hyllning till det kvinnliga könet. Den har ALLT, Lesbiska nunnor, stora vapen, blåsta kåta killar, you name it.

Storyn i stora drag: Tre arga kvinnor, sex gigantiska bröst (Som man förövrigt får se i närbild långt innan man får se ansiktena), med djupa uringningar och korta klänningar mördar folk och gräver efter något i öknen, när de plötsligt får ett infall och börjar leka vattenkrig i slowmotion, för att sen hångla upp varann i en skitig husvagn. Hyr den idag: Bitch Slap.

Är jag en bokmänniska? Nej jag tror inte det. Jag läser inte för läsandets skull. Undantaget var när jag satt anhållen i tre dygn och senare häktad i fem veckor. Då läste jag ALLT. På vägen ut till rökrutan jag fick besöka två gånger om dagen (om jag hade tur) fanns det en liten bokhylla med trasiga gamla böcker. Jag ryckte åt mig ett gäng i farten så fort jag fick chansen, och läste dygnet runt. En till två böcker om dagen. Måste säga att jag hittade några av de bästa jag läst i den skitiga gamla bokhyllan, böcker jag inte ens visste existerade. Ofta 70-tal, antar att de legat kvar sen dess. Nu däremot klarar jag inte av vad som helst. Hittar jag inget som lockar mig skiter jag i det, men om något fångar mitt intresse sträckläser jag, ord efter ord, rad efter rad, bok efter bok.

Just nu har jag mosat igenom Nikki Sixx ( Mötley Crues drivande kraft, låtskrivare, och basist.) Heroin Diaries.





Heroin diaries är en skitig knarkares och superstjärnas osminkande liv bakom den sminkade fasaden. Sex, drugs, och rock'n roll, på steroider. Baserad på Nikkis dagboksanteckningar under åren 1986 och 1987, med kompletterande nutida kommentarer av alla inblandade. Det här är ingen glamorös skildring och efterkonstruktion av en rockstjärnas underbara liv, det här är en berättelse om ett heroinmissbruk, helvetet på jorden. Nikkis sätt att skriva tilltalar mig. Mycket svarta tankar. Hans innersta känslor nerprintat svart på vitt, vitt på svart, och rött på svart. Skulle kunna fylla hela bloggen med underbara citat, men läs boken i stället.


Det är inte bara en bra bok, den har även den snyggaste layout jag någonsin sett! Om man någon gång skulle ge ut en blogg i bokform så är det exakt så här den ska se ut. Tänker mig Nimrods blogg så här. Förbannat vacker bok. (se bild)






"Jag har arbetat på en liten teori jag kallar min hygienupprätthållningsteori. Grunddragen är enkla...
Duscha är något man bara behöver göra när folk omkring dig inte står ut med stanken. Den enda anledningen att nyktra till är om man har något som behöver göras. När jag har några dagars ledighet föreligger inga av dessa omständigheter."






"4 April 1987 kl. 15.30

Hursomhelst, efter att jag tagit min andra dos heroin, men inte nog med kokain för att ta mig ur min dvala, bestämde sig den här tjejen för att tillbringa natten med mig.

Vårt enda problem var att min kuk inte föreföll medveten om att hon var där. Hela tiden frågade hon vad som var fel, och jag var så snurrig att jag trodde hon menade vad som var fel med världen. Så jag började prata om den globala fattigdomen och sånt skit. Det förvånar mig inte att hon stack... Jag misstänker att hon inte kommer tillbaka"

Måste dela med mig. En liten söt filmkaramell till chipspåsen: Stoic.

"Hey Buddy...Pal. Hey, do you hear what we're talkling about?"

Fantastisk. Så rå, realistik, brutal, avskalad.  

"Were talking about you hanging yourself" 

Osminkat psykologiskt pennalismdrama. Träffade mig rakt i solarplexus. 

" I know its a big thing that we ask you to do but.. we'll be in a lot less trouble, so think about it" 

En kall osminkad fängelsecell i gråskala.

"What are you gonna do? Go home? Tell mom that you got fucked in the ass?"


Fyra fångar instängda 23 timmar per dygn. 

"How are you gonna live with that the rest of your life? I dont think its a life worth living any more brother. I think we've gone kind of far today" 

En av de starkaste filmer jag sett på länge. Så stark att jag sett den två kvällar i rad nu. 

" Im sorry... Im sorry"  "Im talking about ending it all man. What else are you gonna do?... Hahahaha.. What else are you gonna do? You're fucked!"


Det var länge sedan en film fick mig att känna något överhuvudtaget, så det gäller att ta vara på det.

"We have a happier option for you man, just end it all. End that pathetic existens of yours man.


Edward Furlong insats är fantastiskt. Får mig att känna svart hat, men även förståelse. Vidrig, sjuk, illamående, underbar.

We're just like, you know... traumatized. Its a traumatic thing to see man. Your cellmate just hang himself. Thats fucked up. '

Victims, thats what we'll be..."

Varningssignal nr 1:

När aset försöker höja sin egen status genom att baktala och hitta på lögner om din förra kille. Dra öronen åt dig. Han blir inte vackrare och bättre för det. Det borde rimligtvis bara få motsatt effekt att tjejen tänker på sitt ex dygnet runt. Eller? Alla hatar en backstabber!


Varningssignal nr 2:

När äcklet själv berättar om vilken trygg och stabil man du lyckats få, till skillnad mot din förra kille, och vad lycklig du ska vara som har honom. Vore det sant behöver man inte informera om det, det skulle partnern känna själv. Antagligen är det helt tvärtom. Är han dessutom mellan 35-40 år så bör du fundera på varför han aldrig lyckats behålla nån kvinna om han nu är en sådan stadig stöttepelare.

Varningssignal nr 3:

När dåren vägrar ge sig fast du sagt ifrån. När han hänger utanför din balkong mitt i nätterna som en jävla psycostalker, köp en stungun, och fyll på lagret med pepparspray. ..eller ännu bättre, ring mig...


Varningssignal nr 4:

När svinet du träffar utger sig själv för att vara ett kap genom att berätta hur många snygga tjejer som han haft/vill ha honom så utelämnar han garanterat att det rör sig om en gammal tant, nåt förbrukat övervintrat pissluder eller bekantskapskretsens vandringspokaler i form av två feta prostituerade asiater. Betyder antagligen bara att du är alldeles för snygg för honom, och att han gör ett desperat försök att lura dig att vara med en kille långt under din egen klass. Det är ett klassiskt men ynkligt sätt att få tjejen att känna sig utvald, speciell och attraktiv. Funkar det på er så bör ni gå en kurs i självförtroende. Annars sitter du där om ett par år och undrar hur fan du hamnade med ett alkholiserat speltorsksäckel med slapp balle, ticks och dålig andedräkt, patetiskt ältande om vilken abnormt otrolig otur han hade när han torskade senaste pokerhanden.



Lycka till skabbtrutar och skönheter...

Har precis avslutat Inglourious Basterds. Äntligen. Var den bra? Ja, den var bra. Inte Pulp fictionbra, men betydligt bättre än Kill Bill, som jag förövrigt tyckte var fjantigt överdriven, med krystade dialoger, och inte i närheten av tarantinoklass.

Kommer jag se I.B igen? Vet inte. Inte på ett bra tag iallafall. Visst gillade jag Til Scweigers - Sgt. Hugo Stiglitz. Grym, men liten roll. Snacket om Björnjuden eller Brad Pitts insats fattar jag mig inte på. Vem som helst skulle kunnat föra mer färg till deras karaktärer. Och jag retade mig som fan på Pitts sätt att prata. Tillgjort märkligt underbett som förstörde varenda scen med honom. Tjejerna ska vi inte prata om. Har redan glömt bort dem. Gråa bleka varelser som försvann i perferin, fast de spelade typ huvudroller. Inga Uma Thurman direkt.

Men det fanns en sak som gjorde filmen värd att se, och det var Christoph Walts helt geniala, fantastiskt lismande rollfigur som SS-officeren Hans Landa. The jewhunters min- och psykologiska spel är engentlingen den enda anledningen till att gå och se filmen. Det är något speciellt med små män med stora huvuden.

over and out...
/Bastardo Loco

Nu måste vi aktivera er så att ni inte får torrsprickor i fingrarna. För hög procent passiva läsare tar döden på mig. Vill se massor med kommentarer här. Kom igen! Ta ner hjärnan från hatthyllan. Damma av den ordentligt nu och tänk efter. Jag skulle vilja be om lite hjälp. Jag har inte sett en film på tre års tid..knappt. Tänk om jag missat världens bästa rulle. Snälla jag behöver lite filmtips nu!

Är allätare. Genre spelar ingen roll, bara just du gillar den. Ingen gammal sönderrunkad porrvåffla kanske, men allt annat. Måste ha massor att se på jobbet nu. Får fan lappsjuka annars. Please help me. Alla borde kunna skriva ner minst en favoritfilm, eller hur?

Alternativt då om någon skulle råka sitta på ett exlusivt exemplar av en fraggelbox, och vill låta mig komma förbi på ett litet fraggelkonvent nån långhelg snart. Men ett krav är att jag får spola förbi scenerna med skräphögen. Han skrämmer skiten ur mig.

Tack på förhand och stora pussar/
Bastardolito

Idag är det den 17 november, och jag sitter som vanligt här på jobbet utan att ha något att göra. Den 6 november var sista gången jag såg en människa. Så jag måste fördriva tiden på något sätt. 

Igår bestod min dag av att se på tre filmer. Först den sista filmen i Johan Falk-serien, sen Distrikt 9. Sist såg jag Surrogates med Bruce Willis. Hur amerikanskt plastig och överproducerad den än var så fick den mig att fundera på vad vi håller på med.

Folket gick inte längre ut ur sina lägenheter i sina egna kroppar av kött och blod. De kopplade in sig i en maskin via elektroder och skickade ut en perfekt kopia, en robot, till jobbet, krogen, affären m.m. Kontentan var att alla kunde se ut exakt som de alltid önskat, bli precis vem de ville, göra vad som helst. Allt utan att behöva vara orolig för konsekvenserna. Fuckade den ena roboten ur kan man alltid köpa en ny.

Men ingen visste ju egentligen vem det var de träffade. Den perfekta kåta kvinnan du hånglar med på krogen, kan lika gärna vara feta Svett-Börje i Bagarmossen. En skrämmande framtid som jag snart insåg att vi redan lever i. Om än inte i fysisk form så dock genom internet, forum, bloggar och msn. Vi tror att vi vet vem vi pratar med, men i verkligheten har vi inte en jävla aning...

Check this out. Jag är omåttligt populär. Nått astronomiska höjder. Internet är inte stort nog för mig längre. Skogar kommer att skövlas, tidningspapper tillverkas, och tryckpressarna gå glödheta. Bastardo made the papers. Klick it-> City Nöjesmagasinet.

Tack Ivana. Nej, jag kommer inte kalla henne Ivana Humpalot, för det är jag alldeles för mogen för. Det är ett larvigt skämt, och jag tycker vi stämmer skiten ur Mike Myers för det simpla förnedrande öknamnet. Ivana bör, från och med nu, endast förknippas med Ivana Lipovac, en av vår tids största undersökande journalister.

Nu har jag inte tid att sitta här längre. Intervjuer måste ges. Paparazzisar måste spöas. Groupiesar måste tillfredställas! Tufft på toppen.

Cheers
Bastardo