Nickelbuuuääääk

Hur i helvete kan radiostationer sjunka så lågt att de spelar Nickelbacks "This Afternoon"? Den får mig att vilja slita ut bilstereon och mata Chads fakegrungestylade äckeltryne med den. Inte för att låten glamoriserar fylla och knark, det finns det många band som klarar av att göra både trovärdigt och snyggt. Inte heller för att den är meningslös, för det finns massor med bra meningslösa texter. Nej, bara för att den är idiotiskt värdelös.

"Hey, vi har fem minuter över innan limon kommer, nu skriver vi nån klatschig text som kidsen kan relatera till, sen prånglar vi på nåt känt skitband med mycket radiotid typ Nickelback låtjäveln. Folket är ju så dumma i huvudet ändå, så det blir nog bra klirr i kassan."

Och det värsta är att de har rätt, folk är helt dumma i huvudet, för radiokanalerna spelar skräpet dygnet runt. Det är den här förbannade textraden som får mitt blod att koka när jag inte hinner byta kanal på radion:


"We've got weeds in the backyard 4 feet tall
Cheech and Chong prob'ly woulda' smoked 'em all
So I'm out on the couch this afternoon"


Vad fan var det textförfattaren ville få fram? "Jo ni förstår kids, Cheech och Chong, ni vet världens mest kända puffare, de är knarkare! Jo, så är det. Och om de skulle sett den här killens stora fina plantor så hade de rökt upp allihop, så nu tänker han lägga sig på soffan hela eftermiddagen.."

Fy fan säger jag.
Den borde bannlysas. Den är ju till och med värre än Dogges "Fint väder":

 "Hon kalla mig snuskhummer och gav mig en smäll
men det räckte inte hon gick o hämta Kjell
Kjell var ett muskelberg som gick på anabola
vilken tur att jag hade tagit med min pistola"



Howdy!

A bolt of fear went through him as they thundered through the sky
For he saw the Riders coming hard and he heard their mournful cry

Their faces gaunt, their eyes were blurred, their shirts all soaked with sweat
He's riding hard to catch that herd, but he ain't caught 'em yet
'Cause they've got to ride forever on that range up in the sky
On horses snorting fire
As they ride on hear their cry

God morgon!



Jag är kär i fyra män (Kazemvers)

Ok, vi tar en Kazemvariant av det här inlägget-> http://bastardo.blogg.se/2010/october/jag-ar-kar-i-fyra-man-oronen-ejakulerar.html


En underbar höstdag, när jag leende puttrade fram i min rostiga lilla bil på väg hem från arbetslägret, så började plötsligt min resonanslåda till skalle vibrera så att mina gröna höll på att skaka loss och trilla ut. Jag fylldes med rent solsken, en käck liten musikbit, som förmedlades till mig genom etern av radiokanalen bandit-rock, och var så fantastiskt utstuderat bra att jag började hysa homosexuella känslor till de fyra unga audiosköna män som framförde detta genialt sammansatta harmoniska musikstycke. Jag fick, med andra ord, en så kallad "öronorgasm".
 


Jävla

Vilken jävla dag. Ja, jävlar. Varför slutar det alltid med att jag får nån jävla sorts chefsposition, platschef , sambandsansvarig eller i allafall massa ansvar eller nåt annat jävla skit, varje jävla gång jag skaffar mig ett jävla jobb. Jag vill inte! Det är ju inte direkt som att jag fick nåt val, med tanke på att de sparkade alla mina arbetskamrater och lämnade mig ensam inom en radie av 30 mil. Det är min förbannelse.... ansvar...

Jag vill vara en grovis. Vill lalla omkring som en grottmänniska och på sin höjd behöva besluta om jag ska klia mig på kuken med höger eller vänster hand. Vill ha ett arbete där jag kan lämna hjärnan hemma  när jag går dit och ta på mig den igen när jag kommer hem. Hur fan ska jag kunna koppla bort den här arbetsdan och inte tänka på de som följer? Jag har aldrig längtat efter en pilsner som jag gör i denna stund. Nu ska jag rensa skallen med Eddie Vedder på högsta volym!

Ja, jävlar, det ska jag.




Johnny be gay if you can be


Byta bana

Nej, nu är det dags att hitta på nåt nytt. Kanske börja skriva låtar och bli rockstjärna. Hur svårt kan det vara? Bara att ta några patetiska klyschor som shadow, midnight, children of the night, generation, lights out, riot in the streets, wild, screaming out loud m.m och dunka ihop smörjan till en låt. 

Måste förstås byta namn till något riktigt cooliiish, som Dave Lepard, Martin Sweet, eller Peter London. Sen införskaffa lite rekvista på Rusta,  borrmaskiner, hallonsaft, och ett par bromma-mamma-tights i fejkleopard t.e.x. Sen sminka sig så att man ser lika frän ut som ett crackluder efter en veckas hårt arbete på en skitig madrass i en rostig container nere i hamnen, och sen åma sig som en skitnödig ål i musikvideon, och sen...

...eller, vänta, det där är ju fan redan gjort... :(



Don't you know, you better

...run run run run run run run

Sov gott nu, så ses vi i morgon, pigga och glada


Dancing with an angel

Personligen gillar jag inte den här typen av patetiskt 80-smör som den här låten utstrålar, men jag älskar dessa två fantastiska röster. Speciellt kontrasten mellan dem:

Den ena ammades med änglamjölk av Sankte Per själv på hans rosa mjuka lilla favoritmoln. Den andra kläcktes på en skitig klippa djupt inne i den elakaste svavelgrottan, längst ner i helvetet, ruvad av satan själv. Doro Pesch från Warlock & Udo Dirkschneider från Accept.



Working class hero

 

God morgon. Måndag då...igen


Layne Staley 1967-2002

Jaha, här sitter jag och blir blödig över en folköl (eller två).  Layne från Alice in chains. Han kanske inte hade den mest perfekta sångrösten, men garanterat en av de med mest känsla. Jag älskar den,  så jävla underbar, för att inte snacka om texterna. Mer äkta än så blir det inte. Nutshell, Would, heroinmissbruk, ångest och dödslängtan.

Heroin ja,  den vidrigaste och skitigaste av droger. Low life piss! Fy fan vad det fuckar upp människoliv. Det upptar hela deras värld, varje vaken minut.  Lyssna bara på texten här i Mad seasons - wake up. Ett sidoprojekt med Layne och medlemmar från screaming trees och Pearl jam

Och heroinet vann till slut. På Kurt Cobains dödsdag, fast åtta år senare, blev han äntligen fri. Ensam  tog han en överdos i sin knarkarkvart, och hittades först två veckor efter sin död. Så förbannat tragiskt sätt att dö. Jag vet att jag sagt förut att jag skiter totalt i knarkare, att de får skylla sig själva, men det här drabbade ju MIG! Jag vill ha honom tillbaka..



Wake up Layne, it's time to wake up ...




Promoe ft Magnus Betnér


Such fun

Måndag dåröseru.


"ettan, tvåan, ettan, tvåan...""

"Shyy, lyssna, lyssna noga!






...






...ljudet av alla som respekterar dig!"



Ronnie James Dio död

Another one bites the dust. Alla ramlar av. Ingen kommer undan.


Du e la go


Hiiiha,

God morgon på er, mina skitiga sockerkorvar och mina sockriga skitkorvar.

Jag älskar er!

/Bastardo



Rosy, det svänger ju ;)


Sover ni än?

Arla morgon mina kära vänner. Upp och hoppa. Det här är veckan då vi tar alla önskningar, alla drömmar om en underbar väldoftande framtid så söt att den smälter på tungan och förvandlar våra hjärnor till små hjärtformade bubblor, knådar ihop dem till en fast fin oformbar deg och mosar ner dem i en skitig plåtbunke. Sen skickar vi in den otydbara hånfulla geggan i ugnen, dödar den i 800 grader.

På fredag eftermiddag tar vi ut en nybakad rykande kompakt grå skapelse av insikt och avlivade drömmar,  en färglös granithård massa av realistisk verklighet,  en stendöd framtid. Sen sätter vi tänderna i fanskapet innan liket hinner svalna. Innan vi hinner tänka efter vad fan vi håller på med.

Så lever vi lyckliga resten av våra liv medan fyllhundarna  och knarkarna super och skriker på innergården, och ungarna blir misshandlade på väg till coop..

Japp det ska vi! Men vi börjar veckan lite soft. Tryck på snoozen nu. Bara en till...



"De kallar mig QRS"

Vem är den lille vise figuren som poppar upp i kommentarsfältet bakom det något kryptiska nicket QRS? Jo det är denne hårfagre pöjk, som här framför en av mina favvolåtar, Spancil hill. Både ljud- och bildkvalisorten kunde vara stråt vassare i dessa HD-dagar, men å andra sidan är väl låtjäveln 150 år. Det är i allafall bästa "vilket-elände-jag-lämnar-fattiga-irland-och-älskade-kärringen-och-drar-till-Amerikat"-visan  framförd av min vän. Bästa killen!





En annan favorit i genren är den här, Rocky road to Dublin. "A challenge for breath and tounge" Nu fick jag ju inte med någon med Quses trademark, banjon och thinwistle. Äh, det tar vi nästa gång, eller så kan ni söka på youtube efter QRS 666.



Jean bleu - Public enemy

Har hört att Shes lillebror 16 år lirade och sjöng i ett band. Kul tänkte jag, och såg ett skränigt garageband framför mig. Första låten ute på youtube, stuket passade mig perfekt. En lugn låt men med tyngd och känsla. Skön röst. Får skitiga grungevibbar typ Candlebox, Seven mary three. I like it a lot! Imponerad.

Hur gick det här till?
Jag satt ju nyss barnvakt åt lillgrabben, matade honom med äpplepuré och bytte blöjor.  Fan vad tiden går fort. Det här kan bli riktigt bra. Längtar efter nästa låt.



Koffa,

.. är en polare som jag söp med ett tag när alla andra tröttnat. Sist jag såg honom gnagde han på resterna av mina redan rensade kycklingklubbor. Han är en väldigt egen person, den deppigaste människa jag någonsin träffat. Slår du upp "tragisk vänster" på wikipedia så ser du en bild av honom sittandes med vattniga hundögon på trottoaren i sin jeansjacka.

Men han är ändå så skönt äkta, inget tillgjort över honom alls, även om hans åsikter skiljer sig markant från mina egna. Hans trademark har alltid varit gitarren och oftast sin egen låt "Jag sköt Fredrik Reinfeldt i går" Nu har tydligen andra vänsterartister snappat upp den och det har blivit ett jävla liv i Göteborg i helgen. Säpoutredning om dödshot. Kommer garanterat upp på löpsedlarna i morgon. Seriöst så  tycker jag att det är fantastiskt löjligt att lägga energi och resurser på en okänd politisk satir. Tro mig, nu kommer den höras överallt.

Nånstans där ute i Norrköpings
sunkiga dystra kvarterskrogsdjungel sitter Koffa och hänger över en öl, nationens fiende nr 1, helt ovetande om vilken storm han skapat. Haha


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0