Bastardo

Din mamma kan vara könsneutral..

Känslan av att inte kunna andas och vara övertygad om att man ska dö, och få kommentaren: "det är så tråkigt när du gnäller. Jag orkar inte.."


En statusrad skriven med glimten i ögat och en skämtsam ton. Fast det ligger en otäck grå dimma runt den. Det händer skumma grejer här. Luktförnimmelser. Inga små skiftningar i doftnyanserna. Nej. Jag andas rå tjock brandrök. Och ni som någon gång gjort det vet att man reflexmässigt försöker stoppa luften från att dras ner i lungorna. Det började som små rökpuffar några gånger per dag, noterade dem knappt, men tillfällena tätnade tills jag inte längre kunde ignorera problemet. Försökte desperat att vifta bort röken, som jag visste inte existerade. Öppnade fönster för att vädra fast jag visste att att det inte skulle hjälpa. Så eskalerade det totalt. Vansinne. Panik. Fick inte luft. 


Vad har hänt då som brutit mitt levnadsmönster:
Jag har slutat att röka för 175 dagar sedan idag.
För ca två månader sedan slog jag i huvudet, domnade möjligtvis bort ett litet tag, minns ej, men spräckte upp tinningsköttet, ..som ni såg på nån bild har jag för mig. 
I samma veva blev jag även direkt utsatt för brandrök i form av en motorbrand. Dieselrök.
Har ingen aning om mina nuvarande symtom skulle kunna härleda till någon av dessa tre händelser, men jag röstar på huvudsmällen. Doktor House! Skicka & koppla, tack!


Ingen kunde ge mig svar på vad det berodde på, eller vad jag skulle göra för att bli av med det. Sjukvårdsupplysningen, akuten, vårdcentral ett, vårdcentral två, aktuten igen, ÖronNäsaHals. Tre gånger har olika personer kontrollerat att jag blir syresatt som sig bör, kollat reflexer och syn. Allt OK. Lungröntgen OK. Den enda undersökning som visade något onormalt överhuvudtaget var ÖronNäsaHals. Där noterades en irritation/färgskiftning i bihålorna. Han sköljde, bedövade, stoppade ner långa piprensarkameror i näsborrarna och kollade ända ner till stämbanden. Efter den behandlingen blev det faktiskt lite bättre ett litet tag. Röklukten hade bytts ut mot en svag dammlukt och smärta. Men jag kunde andas fritt. Han skrev även ut kortisonspray, mest för sakens skull tror jag.


ÖronNäsaHals åtgärd känns ändå lite som att gripa efter ett halmstrå, men det kändes bra att han gjorde NÅGOT! Det har konstaterats att det INTE är en massa saker, men inga förklaringar på vad det skulle kunna vara. Fick känslan av att inte bli tagen på allvar. Röken är kanske inte verklig, men den är förbannat verklig för mig. Luktcentrat sitter ju i skallen och något är onekligen fel. Fått rådet att ignorera röklukten och intala mig att den inte finns. Lika lätt som att försöka andas under vatten och intala sig själv att det är luft.


Nu har jag fått en remiss till magnetröntgen. Nu på torsdag. Skönt, men ändå, ju närmare jag kommer desto mer ökar oron. Och rädslan. Löjligt, det är ju ingen fara säkert. men.. Jag är livrädd. Blödningar. Tumörer. Döden.



/B, i ett hotellrum Trollhättan

Dead by April håller tidsplanen. Grävde sin grav och sålde sin själ redan i februari.

.

..fast inuti liksom.

Har ni hört henne i tv-reklamen? Och folk säger att hon egentligen är supersmart och bara spelar dum blondin. Lurat alla! Ja, om målet med att suga sig fram genom livet var att fastna på paparazzibilder med ett dvärghuvud mellan blygdläpparna så..